Transgrancanaria

Förra veckan så besökte jag min mor på Gran Canaria och då passade jag på att springa ett lopp där som heter Transgrancanaria. Hela loppet är 12mil men det går även att springa kortare distanser och jag valde 44km. Totalt var det 2900 personer anmälda fördelat över de olika distanserna och i min klass var det ca 730 startande.

Snabb registrering 2 dagar innan start som inte bjöd på speciellt mycket förutom att jag kom till insikt att det finns en massa olika traillopp runt om på Kanarieöarna; alla öar har sitt stora lopp och man inser att trailrunning är betydligt större än vad där är i sverige.

Dagen innan tävlingen så provsprang jag lite i bergen för att testa på utrustning och underlag; det var brutalt varmt men fantastiskt :)

Prova bana innan loppet..

Nåväl, 08:00 så gick bussarna upp till starten på toppen av Gran Canaria (1900möh). Vi kom med den sista bussen så väl framme var det 15min till start. Snabbt toabesök och sedan in i startfållan.. nedräkning från 10 och sedan gick starten.

Hängde med bra första 4km och farten var hög men inte plågsam; insåg att jag tappade utför på stigarna men tog in uppför och på vanlig väg, även utför.
Kring 4km ramlade jag och slog i knäskålen samt blev sparkad i ansiktet av en medlöpare (olyckshändelse), trodde att det var lugnt och att smärtan skulle avta efter någon minut men det gjorde den inte och varje steg utför smärtade... här slutade jag tävla och fokuserade på att inte stressa knät. Trots detta så slet loppet ordentligt mycket då huvuddelen var utför (3300m utför och 1300 uppför ca)... jag hade det behagligt i 20km men sedan så började även fötterna att värka på grund av blåsor. Jag brukar alltid springa i nya sockar när jag tävlar på lite längre distanser men just denna dag valde jag ett par slitna kompressionstrumpor som jag hade haft på Ö till Ö. Tänkte att det skulle vara bra men det var nog det sämsta valet denna dag. Skovalet var ok; lite tjockare sula än Acceleritas hade varit skönt men det kan räcka med en lite tjockare iläggssula för skon är verkligen skön att springa i. Gummit greppade bra på alla underlag som ön bjöd på; även på blank sten!!

Riktigt fint väder och riktigt tufft underlag...

Loppet var superfint, peppad publik som skrek "animal"? och väldigt bra och välutrustade energistationer där jag fick hjälp med att tvätta lite skrubbsår och fylla vattenflaska (hade inte superbråttom genom stationerna...).

Rejält trasiga fötter och slaktade lår tog mig till slut till mållinjen i Meloneras där mor, bror och Anna väntade. Jag var rejält trött vid målgång men hämtade mig snabbt. Kroppen är i form men värmen och banprofilen tog ut sin rätt :)

Med många lärdomar rikare ser jag fram emot fler lopp av denna karaktär; det var fantastiskt fint och jag kan verkligen rekommendera att åka ned och prova.

Jag växlade några ord med Timothy Olson som kom 3a i långa loppet och som även sprang förbi mig utför på en smal slingrig stig....han var ganska borta men hemskt vänlig :)